Laskerpriset till narkolepsi­forskare

Årets Laskerpris för grundforskning går till forskarna som upptäckte orexin och dess koppling till sömnreglering. »Det är en otroligt betydelsefull pusselbit för att förstå narkolepsi«, säger Anne-Marie Landtblom, överläkare och professor emeritus i neurologi.

Det amerikanska Laskerpriset, eller »lilla Nobelpriset« som det ofta kallas i folkmun, är ett av världens mest prestigefyllda priser inom medicinsk forskning. Som smeknamnet antyder tilldelas många Laskerpristagare också senare Nobelpriset. Under onsdagen stod det klart vilka som blir årets pristagare.

Priset för grundforskning går till fransmannen Emmanuel Mignot och japanen Masashi Yanagisawa för deras upptäckt av orexin, en peptid i hjärnan som hjälper oss att hålla oss vakna, och för att de visat att orexinbrist ligger bakom de plötsliga sömnattackerna vid narkolepsi.

Anne-Marie Landtblom, professor emeritus i neurologi vid Uppsala samt överläkare i Region Norrbotten, tar emot beskedet med stor glädje.

– Gud, vad roligt! Det är en otrolig insats som Emmanuel Mignot har gjort under lång tid. Det började med experiment på hundar, där man fick kunskap som senare kunnat föras över till människan, vidare till den nya era där vi befinner oss i dag, med läkemedelsterapier på gång. Faktiskt godkändes ett nytt läkemedel i USA, Kina och Japan för bara några veckor sedan, som helt bygger på fynden från de här forskargrupperna, säger hon.

Det nya läkemedlet, oveporexton, beskrivs också i en studie publicerad i New England Journal of Medicine så sent som under onsdagen.

– Det verkar vara ett alldeles strålande bra nytt läkemedel, med väldigt lite biverkningar.

De biverkningar som hittills observerats av oveporexton i fas 2- och fas 3-studier är ofta lindriga, såsom ett behov av att urinera oftare eller svårigheter att sova. Det ska jämföras med de biverkningar som dagens narkolepsibehandlingar ofta ger, menar Anne-Marie Landtblom.

– I dag ger man ofta centralstimulerande, amfetaminliknande preparat som gör att patienterna drabbas av hjärtklappning, stresskänslor, aptitlöshet, illamående och undervikt. Behandlingarna är tuffa. Vissa patienter tål dem inte och måste gå omedicinerade för att de inte klarar alla biverkningar.

Anne-Marie Landtblom ser oveporexton som en ny möjlighet för många drabbade.

– Vi narkolepsiläkare hänger på låset för att utreda möjligheten att få ge den här medicinen till svårt sjuka narkolepsipatienter även i Sverige.

Många svenska narkolepsiläkare och forskare har haft kontakt med Emmanuel Mignot, och han har flera gånger besökt Sverige, bland annat då han intresserat sig för narkolepsifallen kopplade till Pandemrix-vaccinet, berättar Anne-Marie Landtblom. Hon beskriver honom som en påläst, glad och lättsam person. Efter intervjun med Läkartidningen ska hon mejla honom och gratulera till priset.

– Jag hade kontakt med honom för inte så länge sedan, för att be om en »second opinion« om ovanliga patienter. Det är väldigt värdefullt att bolla med honom, som är både kliniker och forskare och insatt i de mest mångfasetterade aspekterna av läkemedelsbehandling och diagnostisering, säger Anne-Marie Landtblom.

Laskerpriset är tredelat. Förutom priset för grundforskning finns även ett pris för klinisk forskning och ett pris som rör insatser »i allmänhetens tjänst«. Det kliniska forskningspriset går i år till de tre japanska forskarna Takehisa Kitazawa, Kunihiro Hattori och Tomoyuki Igawa. De har tagit fram en bispecifik antikropp, läkemedlet emicizumab, som används för att behandla hemofili A.

Priset i allmänhetens tjänst går till den amerikanska skådespelaren Michael J Fox för hans arbete för parkinsonforskning via den egna stiftelsen. Michael J Fox diagnostiserades själv med parkinson vid 29 års ålder.

Läs hela artikeln: Visa original