Narkolepsi
Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att funktionen som styr vakenhet och sömn är skadad. Sjukdomen går inte att bota, men det finns läkemedel som höjer vakenhetsgraden och förbättrar nattsömnen.
Den som har narkolepsi kan drabbas av ett eller flera symptom, som kan variera från person till person. Hur mycket vardagslivet påverkas av sjukdomen skiftar också från person till person.
Det vanligaste tecknet på narkolepsi är att den drabbade känner sig extremt trött. Det är också vanligt med splittrad nattsömn och så kallade kataplexier; att man tillfälligt tappar muskelkraft, särskilt i samband med starka känsloyttringar.
Innan vaccinationen mot svininfluensa diagnostiserades cirka 80-90 personer per år med narkolepsi. Den grupp som drabbades av narkolepsi av vaccinationen består idag av cirka 450 personer. Totalt beräknas cirka 4 000 personer i (diagnostiserade+ mörkertal) vara drabbade av narkolepsi i Sverige.
Enligt uppgifter från Socialstyrelsen har 1 599 personer diagnostiserats mellan 2007 och 2016, tidigare statistik saknas.
Läs mer om narkolepsi här
Dagsömnighet
Många narkolepsidrabbade är ständigt trötta och känner sig aldrig riktigt utvilade. Tröttheten kommer ofta när man är inaktiv, till exempel när man sitter på en föreläsning, men så länge man är aktiv brukar tröttheten kunna hållas tillbaka. Vissa blir extra trötta när de har ätit. En sovstund efter maten kan vara toppen – om det går att ordna.
Många medicinerar mot tröttheten men kan också hantera dagtröttheten med hjälp av korta sovstunder under dagen.
Kataplexier
Kataplexi innebär att musklerna blir slappa när man upplever starka känslor som glädje, skratt, rädsla eller när man blir ledsen eller arg. Vid en kataplexi är man helt medveten och man hör allt i sin omgivning, Oftast varar det här tillståndet bara några minuter.
Vissa känner av när en kataplexi är på gång och hinner då motarbeta den eller sätta sig ner. För andra kan kataplexierna komma så snabbt att hen inte hinner reagera – och kan därmed slå sig illa.
Nattsömn
Narkolepsi kan påverka nattsömnen. Den drabbade är vaken till och från under natten, vilket medför att hen vaknar trött på morgonen, sällan eller aldrig riktigt utvilad. Kvalitén på nattsömnen kan också påverkas med snabba pendlingar mellan de olika sömnstadierna och korta perioder av djupsömn, vilket gör att man inte blir tillräckligt utvilad.
Hallucinationer och sömnparalyser
Hallucinationer kan påverka syn, hörsel och känslor när man somnar eller vaknar. Det innebär att man ser eller hör saker, eller upplever det som att någon vidrör en, utan att någon finns i rummet. Ofta kan hallucinationerna vara skrämmande.
